6. Norr om kv. MurenSkapad av Annika 2010-09-06 09:17I det lager som knoppflaskorna framkom, som nu tolkas som ett fyllnadslager, fick vi en oväntad precis datering. Ett fragment av takpapp glimtar fram efter skopans drag och tas upp i dagsljuset. På undersidan av pappen sitter en sida ur en tidning fastklistrad. Efter lite putsande och borstande framkommer en rubrik: ”Väderleksbulletin – 5 februari 1895”.
Som arkeolog är man van vid att få fram vilket sekel ett fynd kan vara ifrån, i bra fall vilket decennium och i unika fall vilket år. Datum och månad blir på något sätt för mycket. Frågan är kanske vad detta betyder, kanske bara att någon lade om takpappen efter den 5/2 1895. Troligtvis väntade personen i fråga till våren i alla fall. Enligt SMHI:s arkiv var det 18,9 grader kallt den dagen.
Fredrik Ehlton, RAÄ UV Öst
6. Norr om kv. MurenSkapad av Annika 2010-09-03 11:23Ett vanligt fynd i städer är så kallade knoppflaskor eller pilsnerbuteljer. Dessa föremål är spår av det första steg, som vår törstiga nation tog mot att industrialisera konsumtionen av öl. Innan köptes ölen på tunna eller buteljer av mycket varierande storlek. Under 1800-talets andra hälft börjar knoppflaskan bli allt vanligare då bryggerierna vill ha en standardiserad storlek på flaskorna som passar i de korkmaskiner som nu används. Ett flertal glasbruk startar upp tillverkning av knoppflaskor. Här i Kalmar har vi påträffat både flaskor från Årnäs glasbruk (1802-1960) och Rydefors glasbruk (1888- ) i ett och samma lager. Dessa verkar vara från slutet av 1800-talet eller möjligtvis 1900-talets början, vilket stämmer med utfyllnadsarbetena i Malmfjärden.
Fredrik Ehlton, RAÄ UV Öst
6. Norr om kv. MurenSkapad av Annika 2010-09-01 11:25Inför Kalmar kommuns planerade byggnationer på norra Kvarnholmen har vi påbörjat en förundersökning norr om kvarteret Muren. Idag är platsen en uppskattad parkeringsplats men innan parkeringens tillkomst var detta en del av Malmfjärden som gick ända fram till bastionsmuren. Tomter har stakats ut i tidigare stadsplanering men marken ska aldrig ha bebyggts.
Arkeologiskt inriktar vi oss främst på tre saker. Enligt kartmaterialet från år 1651 som tillkom inför byggandet av befästningen och stadsplaneringen av Kvarnholmen, kan det ha funnits en brygga ut från Klockareporten öster om bastionen Carolus Nonus. Den hoppas vi kunna återfinna. Ett antal meter ut från muren ska man också ha byggt en pålad träkonstruktion. Pålningskonstruktionen kan ha fungerat som hinder för fiendens skepp att ta sig nära fästningen, men kan också ha haft en praktisk funktion för att hålla vattnet borta medan fästningen byggdes. Dessutom kan det finnas lämningar efter fisken eller skeppsvrak. Båtar som sänkts i samband med utfyllnad är känt från andra platser. Vår förhoppning är att undersökningen ska kunna bidra till bilden av stormakttidens nya Kalmar.
Annika Konsmar, RAÄ UV Öst
2. DomkyrkanSkapad av Göran Tagesson 2010-06-03 17:16Undersökningen i koret i domkyrkan hösten 2009 har, som tidigare presenterats, omfattat en gravkammare från 1700-talet.
Förutom de elva intakta gravarna samlade arkeologerna även in lösa skelettdelar runt kammaren. Förmodligen kommer de från tidigare gravlagda, vars gravplats i kammaren fått gett vika för nya begravningar. Hur många individer dessa ben representerar är ännu inte klart, men flera spädbarn och mindre barn finns representerade. Barngravar förmultnade snabbare än vuxnas och grävdes säkerligen oftare om för att ge plats för nya gravläggningar.
På dessa omrörda ben finns precis som på skeletten i de intakta gravarna spår efter förslitningar. Fler av dem hade också spår efter pipmärken på sina tänder. Förutom skeletten fanns det i gravarna både delar av strumpor, sidentofflor, mynt och rosetter.
Gravmaterialet från Domkyrkan väcker många nya frågor. Vilka var de som begravdes i gravkamrarna 13 och 14? När, på och varför har de båda kamrarna slagits samman till en gravkammare. Hur begravdes man på 1700-talet? Vilka var de gravsatta och när levde de? Hur var hälsan hos dem som hade råd att begravas i Domkyrkan i förhållande till de som hade det mindre välbeställt?
Flera av männen nyttjade tobak. Hur vanligt var det vi denna tid och hade det någon inverkan på hälsan? Varifrån kom tobaken och piporna vid denna tid? Att begravas i silkesstrumpor och sidentofflor säger något om status, vilka var de som hade råd till denna lyx? Vad representerar de tre mynt av låg valör i grav 11?
Gravkammare 14 köptes 1702 av tullnären Zacarias Lindman. Är det han och hans anförvanter som vilar i graven? Svaren på några av dessa frågor och flera andra kommer att presenteras i en kommande skrift med arbetsnamnet ”Gravarna från Kalmar Domkyrka”.
Caroline Arcini, RAÄ UV Syd
5. Kv. GesällenSkapad av Annika 2010-05-26 20:34Tre veckor har gått nu sedan vi började och tiden rinner iväg som vanligt. Men vi har hunnit en hel del och dragit ett långt schakt tvärs över i stort sett alla tomter i kvarteret.
Tomterna och stengrunder till husen syns tydligt men det är lite svårare i detta läget att fånga de boendes verksamheter. Inom kvarteret Gesällen har det bott flera hantverkare, bland andra snickare, bleckslagare, hattmakare, timmermän och skräddare. Som väntat hittar vi mycket keramik och kritpipor, men vi har också gjort fynd från en kakelugnsmakare. På en tomt bodde under andra halvan av 1800-talet kakelugnsmakaren F. A. Eriksson. Vi har hittat flera bränningsstöd och även dekorerade kakelugnsdelar som kan vara från hans tillverkning eller möjligen från den egna kakelugnen. Men vad speglar motivet och färgvalet? Är det personlig smak eller tidens mode?
Enligt det gamla kartmaterialet ska tomterna ansluta till både Norra Vallgatan i norr och Fiskaregatan i söder. Den dåtida Fiskaregatan ligger sannolikt under dagens gata, medan Norra Vallgatan inte syns idag. Men i ett av våra schakt såg även denna gata dagens ljus igen. Som ni ser på bilden nedan var gatan en typisk kullerstenslagd gata som vi ska försöka följa i fler schakt.
Annika Konsmar
RAÄ UV Öst
2. DomkyrkanSkapad av Göran Tagesson 2010-05-24 23:11Analysen av skeletten från koret i Kalmar Domkyrka är nu färdig. Nu börjar vi närma oss Kalmarborna på riktigt.
Tandhälsan på 1700-talet var inte särskilt god och när man blev riktigt gammal kunde tandhälsan se ut som hos den 80 åriga kvinnan. Hon hade bara fyra tänder kvar, resten hade hon förlorat genom tandlossning – kanske på grund av karies.
Männens tobaksvanor avslöjas på deras tänder. Halvcirkelformade urgröpningar på hörntänder och falska kindtänder vittnar om var i munnen de har stoppat in pipan. Man bet hårt om kritpips-skaftet och det av kisellera gjutna skaftet slipade ned tänderna.
Fyra av de gravlagda har haft förslitningar i sina små och stora leder, och två har råkat ut för benbrott. En av dem som brutit benet var den 80 åriga kvinnan. Hon har någon gång på ålderns höst fallit och fått en lårbenshalsfraktur, den form av fraktur som även idag är vanlig hos äldre. Hennes skelett är tunt och hon har lidit av benskörhet.
Caroline Arcini, RAÄ UV Syd
2. DomkyrkanSkapad av Göran Tagesson 2010-05-18 20:37Under sensommaren 2009 var det dags för ytterligare en förundersökning i domkyrkan, denna gång i koret, inför konstruktionen av de nya körgradängerna. Det var främst en av gravkammarna i koret som kom att beröras.
Gravarna i västra delen av kyrkan var ju som vi berättade i en tidigare blogg enkla gravar utan kista. I koret har gravarna varit betydligt mer påkostade. Den undersökta gravkammaren köptes från början som två separata gravkammare, men har vid något tillfälle, okänt när, slagits samman till en.
Kammaren innehöll skeletten efter 11 gravlagda individer, fem kvinnor och sex män. Alla utom en var vuxna och den äldsta individen, som var en kvinna, var vid sin död över 80 år. Genom mätningar av lårbenen har kroppslängden kunnat beräknas för flera av dem. Den kortaste mannen var 163 cm, och den längsta 176 cm. För två kvinnor har kroppslängden kunnat beräknas, och dessa båda var 169 cm långa. Detta är en ansenlig kroppslängd för kvinnor under 1700-talet.
1. Kv. MästarenSkapad av Göran Tagesson 2010-05-11 21:04Det är alltid spännande när arkeologin och historien bekräftar varandra, men kanske ännu mer intressant när det finns skillnader i berättelsen. Ett sådant exempel är den stora mängden vilda bär som hittas i Kalmars latriner. Den största gruppen utgörs av lingon, blåbär och hallon och hjortron. Även blåhallon (eller salmbär) förekommer rikligt. Kanske importerades dessa från Öland? För oss idag kan detta vid ett första påseende verka banalt att påstå att man ätit mycket vilda bär i Kalmar på 1600-talet. Vi tänker oss kanske att det var självklart att man alltid ätit vilda bär, men riktigt så enkelt är det inte.
Smultron till vänster och lingon till höger.
Den moderna traditionen att plocka vilda bär är ett sent fenomen som uppstått tillföljd av ideologiska och politiska kampanjer, främst under det tidiga 1900-talet och krigsåren. Samtidigt finns vissa etnologiska exempel på bärens nytta också i det äldre lanthushållet. Lingon och hjortron, tillhör de bär som är självkonserverande, och inte behöver sockras för att bevaras, och de har därmed kunnat fungera som konserveringsmedel. Under 1600-talet ökade också tillgången på lyxvaran socker till Sverige, vilket fick till följd att priserna sjönk något och möjlighet gavs att sylta bär, men det är osäkert i vilken grad detta skedde. Fynden från Kalmar visar tydligt att vilda bär åts sommartid, vilket kan tala emot att syltning var vanligt. Det skulle dröja till 1870-talet innan socker blev billigt och syltning blev vanligt.
Bären var eftertraktade i Kalmar, men på landsbygden betraktades bärplockning närmast som något skamfyllt. Bärplockningens förknippades i många bygder med fattigdom. Är det detta som gjort bärhandeln osynlig i de skriftliga källorna? I källorna som visar vad som importerades till Kalmar under denna tid saknas helt uppgifter om vilda bär, och det verkar bara vara via det arkeologiska lämningarna som vi kan komma åt denna del av historien.
Jens Heimdahl, arkeobotaniker
RAÄ UV Mitt Stockholm
